Att låna ut pengar privat kan vara ett sätt att både hjälpa familj eller vänner samt få avkastning på sitt kapital genom att ta ut ränta. Men det är viktigt att förstå de juridiska och skattemässiga konsekvenserna av sådana lån. I denna artikel går vi igenom hur privat långivning fungerar, vad du behöver känna till om att ta ut ränta och hur beskattning sker enligt svensk lag.
Vad innebär det att låna ut pengar privat?
Att låna ut pengar privat innebär att en person, utan att vara en professionell långivare eller ha ett registrerat företag, lånar ut en summa pengar till någon annan. Det kan ske mellan två privatpersoner eller mellan en privatperson och en närstående. Ofta sker det under mer flexibla former än ett traditionellt banklån.
Vanliga scenarier där detta förekommer är:
- Föräldrar som hjälper barn med kontantinsats till bostad
- Lån till en vän för att täcka uppstartskostnad i ett företag
- Investeringar i privata projekt där man får ränta tillbaka
Men även om det sker mellan nära personer, bör man alltid ha ett dokumenterat låneavtal för att minimera risken för framtida konflikter.
Vikten av ett skriftligt låneavtal
Ett låneavtal eller skuldbrev är avgörande för att tydliggöra villkoren för utlåningen. Även om lagen inte kräver ett skriftligt avtal, är det ur bevissynpunkt nödvändigt.
Ett välformulerat låneavtal bör innehålla:
- Beloppet som lånas ut
- Datum för utbetalning
- Återbetalningsplan
- Räntesats (om någon) och hur räntan beräknas
- Eventuella säkerheter
Vid större summor eller komplexa upplägg kan det vara klokt att rådfråga en jurist eller använda mallar från pålitliga källor.
Beskattning av ränta vid privat utlåning
Om du tar ut ränta när du lånar ut pengar privat betraktas det som en inkomst av kapital enligt Skatteverket. Det innebär att du ska betala skatt på ränteintäkterna.
Den svenska kapitalskatten är 30 %, vilket betyder att:
Om du lånar ut 100 000 kr med 5 % ränta får du betala 1 500 kr i skatt på dina 5 000 kr i ränteintäkter.
Du som långivare är skyldig att redovisa ränteintäkten i din deklaration. Det görs i inkomstdeklarationen under inkomst av kapital. Låntagaren behöver inte deklarera något, men det är viktigt att denne betalar enligt överenskommelse i avtalet.
För uppdaterad information om beskattning hänvisas till Skatteverkets riktlinjer.
Kan man kräva ränta på privata lån?
Ja, du har rätt att ta ut ränta vid privat utlåning, men det måste framgå i avtalet. Finns inget skriftligt avtal om ränta, utgår normalt ingen ränta – även om muntlig överenskommelse föreligger. Vill du nyttja möjligheten till ränta för att öka avkastningen på eget kapital, ska det alltså regleras i låneavtalet.
Det finns dock gränser. Om räntesatsen är orimligt hög kan lånet i vissa fall klassas som oskäligt enligt räntelagen eller ogiltigförklaras delvis. Generellt ligger en marknadsmässig ränta på mellan 3–10 % beroende på säkerheter och återbetalningstid.
Hur redovisar man ränta på sin deklaration?
När du som privatperson lånar ut pengar och får ränta, ska detta deklareras som kapitalinkomst. Du fyller i beloppet i din inkomstdeklaration under avsnittet “Inkomst av kapital”.
Skatteverket skickar inte ut några kontrolluppgifter för privata lån, vilket innebär att du själv måste hålla koll på räntebeloppen och dokumentera dem. Spara kopior på låneavtal och kvittenser på mottagna räntor. Det är viktigt för att kunna styrka uppgifterna vid eventuell kontroll.
Vill du veta mer om smart deklarationsplanering i samband med bostadsaffärer? Se gärna vår artikel om avdrag vid renovering där skatteplanering också berörs.
Tips för att undvika problem vid privat utlåning
Här är några goda råd för att utlåningen ska bli smidig och konfliktfri:
- Använd alltid ett avtalsunderlag – gärna med juridisk genomgång
- Var tydlig med ränta, villkor och återbetalningstider
- Ha backup i form av e-postkonversationer och inbetalningsbevis
- Fundera på säkerhet – exempelvis borgensåtagande eller pant
- Kontrollera att låntagaren har ekonomisk förmåga att återbetala
Det är värt att notera att lån mellan närstående ibland kan skapa personliga slitningar om återbetalningen inte fungerar. Av den anledningen är det ofta klokt att behandla upplägget så formellt som möjligt, även om det finns starka relationella band.
För- och nackdelar med att låna ut pengar privat
Som privat långivare har du både möjligheter och risker att beakta.
Fördelar:
- Möjlighet till högre ränta än på sparkonto
- Flexibla villkor
- Du kan hjälpa någon i din närhet
Nackdelar:
- Risk för utebliven återbetalning
- Juridiska problem om avtal saknas
- Risk för påverkan på personliga relationer
Vill du förbättra din allmänna privatekonomi som bostadsägare? Då rekommenderar vi vår artikel om var ska man spara pengar som stöd till de mer traditionella placeringsformerna.
FAQ – Vanliga frågor om privat utlåning med ränta
Kan jag låna ut pengar till mitt barn och ta ränta?
Ja, du får ta ut ränta även om låntagaren är ditt barn eller annan närstående. Räntan måste dock vara skälig och framgå tydligt i ett skriftligt avtal. Kom ihåg att deklarera ränteintäkten som kapitalinkomst.
Behöver jag betala skatt på räntan jag får från privat utlåning?
Ja, ränteintäkter från privat utlåning är skattepliktiga i Sverige och ska deklareras som inkomst av kapital. Skattesatsen är 30 % på ränteintäkten.
Vad händer om låntagaren inte betalar tillbaka?
Om återbetalning uteblir och lånet inte är förenat med säkerhet kan det bli svårt att driva in skulden. Du kan gå till Kronofogden, men utan skriftligt kontrakt har du små bevismöjligheter. Därför är ett avtal avgörande.
Är det tillåtet att ta ut hur hög ränta som helst?
Nej, räntesatsen måste vara skälig. Om den anses vara oskäligt hög kan den ogiltigförklaras helt eller delvis. Rättspraxis och räntelagen reglerar detta.
Kan jag ge lån räntefritt?
Ja, det är fullt tillåtet att låna ut pengar utan att ta ut ränta. I sådana fall finns inget skattepliktigt belopp att deklarera. Men även räntefria lån bör dokumenteras.
