Ränteexempel och räntebegrepp – enkelt förklarat

Allt om olika räntor

När det kommer till räntor och olika sorters begrepp och facktermer inom ämnet finns många olika meningar och ord. Vi ska försöka att reda ut allt här och du kommer förhoppningsvis förstå saker och ting lite bättre. Det är alla fall vår förhoppning.

Vi hoppar rakt in i det och går igenom olika sorters räntebegrepp samt ger dig vissa ränteexempel och uträkningar. Men först gör vi det enkla och förklarar vad Ränta egentligen är.

Vad betyder och är Ränta egentligen?

Helt enkelt förklarat är det priset på lån av pengar.

Ränta betalas av den som lånar pengar och erhålls av den som lånar ut pengarna.

När du lånar ut pengar till en bank genom att sätta in dem på ett bankkonto erhåller du inlåningsränta från banken. Men om du istället lånar pengar från banken till en bil betalar du låneränta till dem.

Vad är Enkel Ränta?

Enkel ränta är ett mått på den procentuella avkastning som en ränteplacering har under en viss period. Räntor anges oftast som enkel årsränta i noteringar för räntor i dagstidningar.

En enkel ränta på 5% under ett halvår ger en enkel ränta på helåret om 10%. En enkel ränta på årsbasis om 10% ger en enkel ränta på ett halvår på 5%. Om man satsar 100 kr och får tillbaka 105 kr efter ett halvår så är det en enkel ränta på halvårsbasis om 5% och en enkel ränta om 10% på helårsbasis.

Vad betyder Effektiv Ränta?

En effektiv ränta är en ränta som tar hänsyn till ”ränta-på-ränta” effekten.

Effektiv ränta förutsätter att pengarna som fås i ränta återinvesteras och förräntas. Effektiv ränta beräknas oftast på årsbasis. När man pratar om effektiv ränta kan det också vara så att man tar med alla avgifter och andra kostnader, utöver bara räntekostnaden, när man beräknar ränta för ett bostadslån eller annat lån.

Exempel på effektiv ränta:

Enkel årsränta på 12%, ränta utgår varje månad och räntan läggs till skulden, så att skulden ökar i värde.
Enkel månadsränta blir 1% (12%/12)

Effektiv ränta= (1.01^12)-1
Effektiv ränta= 12,68% (effektiv årsränta)

Vad menas med Sammansatt Ränta?

Sammansatt ränta är räntan under en hel placeringsperiod när man gör två placeringar till olika räntor efter varandra. En sammansatt ränta beror på räntan under de två delperioderna.

Implicit terminsränta är den ränta som kan beräknas utifrån två andra räntor som är kända, där den ena räntan avser en löptid på hela perioden och den andra räntan avser en löptid i början av hela perioden. En implicit terminsränta kan anges som 180-60, då skall man beräkna 120 dagars räntan om 60 dagar. Räntan för 180 dagar och räntan för 60 dagar är kända.

Exempel på beräknad sammansatt ränta:

En investerare placerar till 10% (enkel årsränta) ränta under 60 dagar och därefter placerar han hela beloppet i ytterligare 120 dagar till 20% (enkel årsränta) i ränta.

Sammansatt ränta 180 dagar:
(1+0.10*(60/360))*((1+0.20*(120/360))-1=8,44%
8,44%*(360/180)= 16,89%

Sammansatt ränta för perioden blev 16,89 procent (enkel årsränta).

Exempel på beräknad implicit terminsränta:

Implicit terminsränta 180-60, ränta för 120 dagar om 60 dagar. 180 dagars räntan är 16,89% (enkel årsränta) och 60 dagars räntan 10% (enkel årsränta).

Implicit terminsränta 120 dagar om 60 dagar:
(1+0.1689*(180/360))/((1+0.10*(60/360))-1=6,67%
6,67%*(360/120)= 20%

Implicit terminsränta 120 dagar blev 20% (enkel årsränta).

Vad innebär Marginalränta?

Marginalränta är räntan då man lånar upp eller placerar ytterligare en krona. Om du har ett lån på 10 000 kr till 10% i ränta och vill låna upp ytterligare 3000 kr till 12% i ränta är din marginalränta 12%.

Marginalräntan är alltså den ränta du får betala om du tar ett beslut att låna upp mer pengar. Det innebär samma sak i det motsatta fallet också, marginalränta är den ränta du får om du investerar ytterligare pengar i t ex räntepapper.

Räntereglering – en gammal metod

Räntereglering är en statlig åtgärd för att sätta ett tak på bankernas utlåningsränta eller ett golv för bankernas inlåningsränta. Det har tidigare använts i Sverige men inte längre.

Med en räntereglering menas att bankerna inte får ta ut en högre utlåningsränta än den räntenivå som staten bestämt eller att bankerna inte får ha en lägre inlåningsränta än den den räntenivå som staten bestämt. Ränteregleringen för bankernas inlåningsräntor avskaffades 1978 och för bankernas utlåningsräntor avskaffades det 1985.

Idag finns det alltså inte reglering i Sverige längre utan räntorna kan endast styras av riksbanken.

Där har ni lite mer information om olika räntor och dess skillnader. Hoppas det var till någon hjälp!