|
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Dödsbo, dödsbodelägare, delägare i dödsboOm inte en särskild dödsboförvaltning har anordnats så skall dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. De som förvaltar dödsboet skall företräda dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör dödsboet. Åtgärder som måste utföras snabbt kan företas även om samtycke från någon dödsbodelägare inte kan inhämtas.Har bodelning skett efter arvlåtarens död eller skall bodelning inte ske är en efterlevande make eller sambo inte dödsbodelägare om maken eller sambon ej är arvinge eller universell testamentstagare. Den som har rätt att få arv eller testamente först efter att en annan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit är delägare i dennes bo men inte i arvlåtarens. Innan testamente blivit fastlagt anses arvinge som uteslutits från arv och universell testamentstagare vara arvinge. Om en särskild dödsboförvaltning inte har anordnats får enskilda dödsbodelägare föra talan som parter i eget namn men för boets räkning om övriga delägare är motparter i målet när målet gäller dödsboet. Dödsbodelägare som har väckt talan har rätt till ersättning av dödsboet för kostnader i målet i den mån kostnaderna täcks av det som har kommit dödsboet tillgodo genom rättegången. Om någon dödsbodelägare väcker talan mot dödsboet för egen räkning och ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats så förs dödsboets talan av övriga dödsbodelägare. Tills dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller dödsboförvaltare skall egendomen vårdas av delägare som bodde tillsammans med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen om egendomen inte står under vård av förmyndare, syssloman eller annan. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga dödsbodelägare om dödsfallet och om det finns god man för någon dödsbodelägare göra anmälan hos överförmyndaren. Vad som sagts ovan gäller också efterlevande make som inte är dödsbodelägare. Finns det inte någon som tar hand om den dödes egendom skall medlem av hushållet till den döde, hyresvärd eller annan som är närmast till dödsboet ta hand om egendomen och kontakta dödsbodelägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat sätt blivit känt skall socialnämnden göra vad som åligger dödsbodelägare. För kostnader i samband med det här har kommunen rätt till ersättning från dödsboet. Om några utgifter för dödsboet tas som inte erfordras för begravning, bouppteckning, vård, förvaltning eller rättshandling som är erforderlig är dessa utgifter inte bindande för dödsboet om inte tredje man agerat i god tro. Det som tredje man i god tro avtalat med dem som enligt bouppteckningen är dödsbodelägare gäller även om det finns andra dödsbodelägare. Om en rättshandling skett innan bouppteckning utan medverkan från testamentstagare är den inte på grund av detta ogiltig om tredje man handlat i god tro och rättshandlingen skäligen inte kunde vänta tills det att bouppteckningen förrättas. Dödsbodelägare som var beroende av den döde för sin försörjning har rätt till förskott på sin lott på vad som krävs för sådant ändamål om lotten uppenbarligen kommer utgå och det inte skapar några olägenheter för utredningen. Efterlevande make och oförsörjda barn skall få nödvändigt underhåll från dödsboet under tre månader efter dödsfallet. Dödsbodelägare är skyldiga att ersätta skada som han med avseende på dödsboets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat annan vars rätt är beroende av utredning. Finns det flera ersättningspliktiga svarar de solidariskt mot den skadedrabbade. Det som har utgivits dem emellan fördelas efter deras andelar i dödsboet. Om det i ett dödsbo ingår fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet skall dödsboet sälja fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Har dödsboet förvärvat sådan egendom skall avveckling ske snarast möjligt. Tillsyn över att avveckling sker utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om avveckling inte har skett inom föreskriven tid får tillsynsmyndigheten med vite förelägga dödsboet att fullgöra sin skyldighet. Tillsynsmyndigheten får på ansökan från dödsboet medge anstånd med avvecklingen om det finns särskilda skäl. Anstånd meddelas för viss tid och får förenas med villkor. Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande och anstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Källa: www.riksdagen.se, hämtat 27 maj 2008 |
|
|||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
