|
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Boutredningsman och testamentsexekutorEn dödsbodelägare kan begära att rätten utser en boutredningsman som tar hand om förvaltningen av egendomen i dödsboet. En testamentsexekutor som genom testamente blivit utsedd att förvalta egendomen i arvingarnas och universella testamentstagares ställe kan också begära att en boutredningsman utses. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av någon som erhållit viss egendom, har behörighet att föra talan om ändamålsbestämmelse, borgenär eller den som skall betala skuld för den döde om dödsboet är på obestånd. Är den som skall begära boutredningsman omyndig kan god man eller förvaltare begära förvaltning av boutredningsman.Skall egendomen enligt testamente vara undantagen från delägares förvaltning och testamentsexekutor ej är utsedd eller inte kan utföra uppdraget skall rätten då ansökan görs meddela beslut om boutredningsman. Beslut enligt ovan kan även grundas på testamente som inte vunnit laga kraft. Till en ansökan om boutredningsman skall det bifogas en kopia av bouppteckningen efter den döde och om bouppteckningen har registrerats, ett bevis om detta. Är inte bouppteckning förrättad lämnas trovärdig uppgift om dödsbodelägarna och deras hemvist samt eventuell testamentsexekutors namn och hemvist. Val av boutredningsman skall göras så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt om boets beskaffenhet som krävs. Särskild vikt skall läggas vid förslag av dem som är beroende av utredningen. Dödsbodelägare kan bli boutredningsman. Finns det en testamentsexekutor utsedd skall han eller hon bli boutredningsman om det inte finns skäl mot det här. Där det är nödvändigt kan flera boutredningsmän utses och rätten bestämmer att förvaltningen skall delas mellan dem och föreskriva enligt vilka grunder delningen skall ske. Om en boutredningsman vill frånträda sitt uppdrag och visar på skälig orsak skall han bli fri från sitt uppdrag av rätten. Om en boutredningsman anses vara olämplig eller av annan orsak bör sägas upp från uppdraget skall han sägas upp från uppdraget om det begärs från någon som är beroende av utredningen eller om förhållanden så kräver. Om en testamentsexekutor är boutredningsman och testamentet förklaras ogiltigt skall rätten på begäran pröva om denne kan fortsätta utföra uppdraget. Om alla dödsbodelägare gör en ansökan om att boet ej längre skall förvaltas av boutredningsman skall rätten säga upp boutredningsmannen om det kan ske utan fara för någon vars rätt är beroende av utredningen. Är en testamentsexekutor boutredningsman skall han samtycke inhämtas. Om ett dödsbo går i konkurs förlorar boutredningsmannen uppdraget. Dör boutredningsmannen skall den som har hans egendomen i sin vård utan dröjsmål anmäla detta hos rätten. Om den som ansökt om boutredningsman inte gjort detta på ett riktigt sätt skall rätten ge honom viss tid att rätta till felet och därefter är ansökningen förfallen. Innan rätten meddelar beslut om boutredningsman skall dödsbodelägarna få tillfälle att yttra sig om det kan ske utan oskälig tidsåtgång. Där det är erforderligt skall delägare och sökanden inställa sig hos rätten. En person bör inte utses till boutredningsman utan att han samtyckt till detta eller avsägas uppdraget utan att få tillfälle att yttra sig. Kan ett slutgiltigt beslut om boutredningsman inte omedelbart meddelas äger rätten där det erfordras meddela beslut som skall gälla tills det att slutgiltigt beslut fattas. Mot rättens beslut skall i händelse av missnöje talan föras särskilt, hovrättens beslut kan inte överklagas. En boutredningsman kan med vissa undantag företa alla erforderliga åtgärder för boets utredning. Om det inte finns tillgångar för att betala den dödes skulder skall boutredningsmannen träffa uppgörelse med borgenärerna. Om en uppgörelse inte kan nås och delägarna inte kan fylla bristen samt att offentligt ackord inte kommer till stånd skall boutredningsmannen avträda uppdraget och försätta dödsboet i konkurs. En boutredningsman skall inhämta dödsbodelägarnas synpunkter om det är lämpligt när rättshandlingar skall företas som i avsevärd mån inverkar på delägarnas behållning i boet såsom avyttring av egendom med särskilt värde för delägarna, avveckling av rörelse, uppgörelse med borgenärer. Boutredningsmannen företräder dödsboet mot tredje man och får tala och svara i mål som rör dödsboet. När dödsboet förvaltas av boutredningsman och boutredningsman avstår från att föra boets talan kan en delägare väcka och föra talan i mål som rör boet i eget namn för boets räkning om övriga delägare är motparter i målet. Delägare som har väckt talan har rätt till ersättning av dödsboet för kostnader i målet i den mån kostnaderna täcks av det som kommit boet tillgodo genom rättegången. En boutredningsman får inte överlåta fast egendom eller tomträtt utan delägarnas skriftliga samtycke eller där det inte kan erhållas enligt beslut från rätten. Det här inskränker dock inte på förfoganderätt som tillkommit enligt ett testamente som vunnit laga kraft. Om en boutredningsman utan erforderligt samtycke har företagit åtgärd enligt detta stycke så är denna åtgärd ogiltig om delägare väcker talan om klander inom tre månader från det att han fick kännedom om åtgärden och senast inom ett år från det att lagfart eller inskrivning beviljades. Likvida medel i dödsboet som görs räntebärande genom insättning i bank eller hos kreditmarknadsföretag skall sättas in i boets namn. Dödsboets egendom får inte sammanblandas med boutredningsmannens eller annans tillgångar. Värdehandlingar skall sättas i öppet förvar hos bank eller kreditmarknadsföretag om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger det gällande prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Egendom för ej ges till delägare i förskott. Före den första april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning av medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skall upptas saldo vid årets början och slut samt inbetalningar och utbetalningar under året. Om medel har funnits på bank eller annan inrättning skall till redovisningen bifogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållningen vid årets slut. För värdehandlingar skall motsvarande bevis bifogas redovisningen. Årsredovisningen skall ges till minst en av dödsbodelägarna och övriga delägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som fått årsredovisningen. Dödsbodelägare som inte fått årsredovisningen har rätt att på begäran erhålla ett exemplar av årsredovisningen från boutredningsmannen. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare skall ett exemplar ges till överförmyndaren. Om boutredningsmannen inte fullgör sina skyldigheter om årsredovisning kan rätten med hjälp av vite få honom att fullgöra sin skyldighet. När dödsboet är förberett för bodelning eller arvskifte och delning kan äga rum utan men för någon som är beroende av utredningen skall boutredningsmannen anmäla det här till delägarna och avge redovisning för hans förvaltning. När bodelning eller arvskifte har förrättats av delägarna skall boutredningsmannen skifta ut egendomen. Detsamma gäller när en delning som har verkställts av bodelningsförrättare eller skiftesman har vunnit laga kraft. Om en boutredningsman har frånträtt uppdraget utan att det blivit slutfört är han också redovisningsskyldig. När boutredningsmannen har slutfört sitt uppdrag ska han på begäran göras fri från uppdraget av rätten. Om flera boutredningsmän som har förvaltningen odelad inte kan enas i ett ärende skall saken hänskjutas till rättens avgörande, det går inte att väcka talan mot rättens beslut. När en dödsbodelägare begär det eller rätten anser det lämpligt skall rätten utse en god man som skall utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning om inte boutredningsmannen ställer säkerhet för ersättning som han anses skyldig till. Den gode mannen får gå igenom räkenskaper och andra handlingar samt inventera egendomen. Den gode mannen skall på föreläggande från rätten eller på framställning från delägare meddela upplysningar om dödsboet och dess förvaltning samt där anledning till anmärkning föreligger anmäla det här till rätten. Finns det ingen god man utsedd kan rätten på ansökan från delägare förelägga boutredningsmannen att ge redogörelse för sin förvaltning eller utse någon att granska förvaltningen och avge berättelse. Har beslut meddelats på ansökan av enbart en delägare kan rätten föreskriva att kostnaderna inte skall tas av dödsboet utan av den enskilde delägaren. Boutredningsmannen är skyldig att ersätta skada som han uppsåtligen eller av vårdslöshet har vållat dödsboet eller någon som är beroende av utredningen. Är flera utredningsmän ersättningspliktiga svarar de solidariskt för varandra. Ersättningsbeloppet skall slutligen fördelas mellan utredningsmännen beroende på vilken skada respektive orsakat. Om talan mot boutredningsmannens förvaltning gäller det som är stadgat för syssloman. Klandertalan kan föras av respektive delägare. Den som har gjort klandertalan är berättigad att erhålla ersättning av dödsboet för rättegångskostnaden i den mån den täcks av det som kommit dödsboet tillgodo genom rättegången. Boutredningsmannen skall erhålla skäligt arvode från dödsboet för sina kostnader. Finns det inga tillgångar i boet skall de som har ansökt stå för ersättningen solidariskt. Den som är testamentsexekutor skall om inget annat framgår av testamentet anses vara bemyndigad att företa alla erforderliga åtgärder för boets utredning. Det som sägs om boutredningsman skall tillämpas även på testamentsexekutor och den som till viss del förordnats att verkställa utredning efter den döde. Även i fråga om uppsägelse av uppdraget skall det som sägs om boutredningsman tillämpas. Skyldighet att underrätta rätten om vem som erhållit årsredovisning gäller dock endast boutredningsman. När dödsboet förvaltas av testamentsexekutor med behörighet att företräda dödsboet i rättegång får var och en av delägarna i mål som rör boet väcka och föra talan som part i eget namn men för boets räkning om övriga delägare är motparter i målet och testamentsexekutor avstår från att föra boets talan. Delägare som har väckt talan har rätt till ersättning för kostnaderna i målet till den del de täcks av det som kommit dödsboet tillgodo genom rättegången. Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få handlägga enklare ärenden. Källa: www.riksdagen.se, hämtat 27 maj 2008 |
|
|||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
