Boekonomi.se - bostadsekonomi

Boekonomi.se är en sida om boekonomi, på boekonomi.se finns information om bostadsekonomi.
Hem
Arv & arvsrätt
Arvsavtal
Arvskifte
Arvsordning
Bodelning gifta
Bodelning sambor
Bouppteckning
Boutredningsman
Dödsbo & dödsbodelägare
Förskott av arv
Förverka arvsrätt
Gåvor mellan makar
Hinder för äktenskap
Laglott
Makars egendom
Makes arvsrätt
Preskription av arvsrätt
Sambor
Sambors egendom
Skilsmässa
Testamente
Tvist mellan sambor
Underhåll
Vigsel
Äktenskap
Äktenskapsförord
Äktenskapsmål
Ärvdabalken

Bouppteckning eller dödsboanmälan

Gratis mall för bouppteckning

En bouppteckning skall upprättas inom tre månader efter att en person har avlidit. En bouppteckning är en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning föregås av en boutredning som genomförs av dödsbodelägarna eller en särskild boutredningsman. I en boutredning identifieras den avlidnes tillgångar och skulder och det är den som bäst känner till dödsboets egendom som skall lämna uppgift om detsamma. En bouppteckning skall upprättas av två personer vilka också skall intyga att värderingen av tillgångar och skulder har gjorts på ett riktigt sätt. En bouppteckning skall inlämnas till skatteverket inom en månad efter upprättandet för registrering. En bouppteckning utgör underlag för arvskifte av dödsboets egendom till dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna är släktingar till den avlidne eller personer som är upptagna i den avlidnes testamente.

En bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet om inte Skatteverket efter ansökan förlänger tiden med hänsyn till boets beskaffenhet eller annan särskild orsak.

Dödsbodelägare som förvaltar egendomen, boutredningsman eller testamentsexekutor skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga delägare skall kallas i god tid till förrättningen. Den efterlevande maken eller sambo till den avlidne skall alltid kallas. Om arvslott skall tillfalla någon först efter att arvinge eller universell testamentstagare avlidit skall även den kallas som vid tiden för bouppteckningen är närmast att ta arv eller testamente.

Om inte någon delägare, boutredningsman eller testamentsexekutor förvaltar egendomen i dödsboet så skall annan person som sägs ha egendomen i sin vård ta hand om bouppteckningen.

I bouppteckningen skall följande uppgifter framkomma:
- datum för förrättningen (upprättandet)
- den dödes fullständiga namn
- personnummer och samordningsnummer enligt folkbokföringslagen
- hemvist
- dödsdag
- namn och hemvist för dem som har kallats till förrättningen

För underårig skall födelsedatum anges och för arvinge skall hans släktskap med den döde anges. En arvinge skall anges även om han är utesluten från del i arvet. Om den avlidne efterlämnar en make skall för bröstarvingar anges om de är bröstarvingar även till maken. Kan en viss uppgift inte lämnas skall en anmärkning om detta göras. Av bouppteckningen skall det framgå vilka som har närvarat vid förrättningen. När någon som skall ha kallats till bouppteckningen inte närvarat skall det bifogas bevis om att denne har kallats i tid.

Skatteverket får sända en förtryckt bouppteckningsblankett till dödsboet med följande uppgifter om den döde:

1. fullständigt namn och person- eller samordningsnummer enligt folkbokföringslagen,
2. hemvist,
3. dödsdag,
4. civilstånd,
5. äktenskapsförord och
6. fastighetsinnehav.

Även uppgift om efterlevande makes namn och fastighetsinnehav samt dödsboets adress får förtryckas.

I en bouppteckning skall den dödes tillgångar och skulder vid dödsfallet antecknas med uppgift om tillgångarnas värde och skuldernas belopp. Var den döde gift skall båda makarnas tillgångar och skulder var för sig antecknas och värderas. Hade makarna eller en av dem enskild egendom eller sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken inte skall ingå i bodelning, skall grunden för att egendomen skall vara undantagen från bodelningen och egendomens värde anges särskilt, om det inte på grund av förhållandena är obehövligt.

Efterlämnar den döde en sambo och hade någon av dem förvärvat bostad eller bohag för gemensamt begagnande, skall denna egendom antecknas och värderas särskilt, om den efterlevande sambon har begärt bodelning. Därvid skall anges vem egendomen tillhör. Även fordringar som är förenade med särskild förmånsrätt i egendomen eller av annan anledning är att hänföra till denna egendom skall antecknas. Om den efterlevande sambon eller den avlidna sambons övriga dödsbodelägare begär att få täckning för annan skuld ur egendomen, skall sambons samtliga tillgångar och skulder antecknas och värderas.

Finns det ett testamente eller ett äktenskapsförord efter den döde så skall dessa handlingar bifogas bouppteckningen, eller dessa handlingar i bestyrkt avskrift. Bouppteckningen skall också innehålla uppgift om livförsäkringar och tillgångar på pensionssparkonto enligt lagen om individuellt pensionssparande som inte ingår i dödsboet.

Finns det bland delägarna en laglottsberättigad arvinge skall det om någon delägare begär det lämnas uppgift om vad arvinge eller dennes barn fått i förskott av arv eller gåva. Uppgift skall lämnas om gåva till efterlevande make, efterlevande makes barn eller universell testamentstagare från den döde. Uppgift skall även lämnas om förskott till arvinge från efterlevande makes giftorättsgods. Det som ovan stadgas gäller inte för sedvanliga gåvor vilkas värde inte står i missförhållande till givarens villkor.

Den som förvaltar och vårdar dödsboet eller i övrigt bäst känner till dödsboet skall som bouppgivare lämna uppgifter om boet. Varje delägare och efterlevande make eller sambo skall på anmaning lämna uppgifter till bouppteckningen. Bouppgivaren skall på handlingen förteckna en försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Bouppgivare skall bekräfta sina uppgifter med ed om någon av de som är beroende av bouppteckningen begär det, eller om boutredningsman eller testamentsexekutor begär det. Samma skyldighet har dessutom dödsbodelägare och efterlevande make eller sambo som inte varit bouppgivare. Även andra personer som har varit inblandade i dödsboet kan åläggas att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed. Gode män skall på handlingen intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

Om det finns egendom på flera orter skall en särskild bouppteckning förrättas för varje ort. I en av bouppteckningarna skall en sammanfattning av boets tillgångar och skulder finnas.

Bouppteckningen skall tillsammans med en bestyrkt kopia lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats. Finns det flera bouppteckningar skall de lämnas in samtidigt och inom en månad från det att den sista bouppteckningen upprättades. En bestyrkt kopia av bouppteckningen skall förvaras hos Skatteverket. Har en omyndig del i dödsboet, person med förvaltare eller god man skall ytterligare en bestyrkt kopia ges in för varje överförmyndare som har tillsyn över förmynderskap, förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen omfattande behöver denna kopia endast omfatta erforderliga delar. Har inte erforderliga kopior inlämnats skall sådana kostnader tas på boets bekostnad.

En bouppteckning behöver inte upprättas om den dödes tillgångar tillsammans med andel i giftorättsgods hos efterlevande make inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet om det inte finns fast egendom eller tomträtt och om dödsboanmälan görs av socialnämnden till Skatteverket.

En dödsboanmälan skall vara skriftlig och innehålla den dödes fullständiga namn, personnummer eller samordningsnummer enligt folkbokföringslagen, hemvist, bostadsadress och dödsdag samt intyg som visar att tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet samt att det inte ingår fast egendom eller tomträtt. I dödsboanmälan skall även dödsbodelägares namn och bostadsadresser anges om uppgifter kan inhämtas utan avsevärd tidsåtgång. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet och skall förvaras hos Skatteverket.

Även om dödsboanmälan har gjorts skall bouppteckning förrättas om dödsbodelägare begär det eller om annan som är beroende av dödsboet ställer säkerhet för bouppteckningskostnaden och begär bouppteckning eller om ny tillgång hittas i dödsboet som ger ett överskott i dödsboet. Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter att begäran gjorts och säkerhet ställts eller att ny tillgång hittats. Tidsfristen kan förlängas av Skatteverket.

Skatteverket skall se till bouppteckning förrättas och lämnas in inom föreskriven tid när den krävs. Om bouppteckning inte inkommer i tid kan skatteverket med hjälp av vite ge viss tid för inlämnandet eller förordna en viss person att upprätta bouppteckning. En av Skatteverket förordnad person kan vara god man vid förrättningen. Skatteverket skall registrera bouppteckningen och förse den med bevis om att registrering skett. En bouppteckning får inte registreras om bouppteckningen inte upprättats på ett riktigt sätt. Är bouppteckningen bristfällig får Skatteverket med hjälp av vite ge viss tid för att rätta till felet. Den som är skyldig att lämna uppgift till bouppteckning får förläggas med vite för att fullgöra sin skyldighet.

Hittas en ny tillgång eller skuld efter det att bouppteckning har förrättats eller om det upptäcks fel i bouppteckningen skall en tilläggsbouppteckning med tillägg och rättelse förrättas inom en månad. Tilläggsbouppteckning skall också förrättas om efterlevande sambo efter att bouppteckning har upprättats framställer en begäran om skuldtäckning och sambons tillgångar och skulder inte tidigare har antecknats och värderats. En sådan här tilläggsbouppteckning skall förrättas inom tre månader från dagen för begäran. Beträffande tilläggsbouppteckning så gäller i övrigt det som är föreskrivet om bouppteckning.

Om den dödes skulder
En skuld får endast betalas om det kan antas att betalningen inte är till skada för borgenärerna innan en månad har förflutit efter att bouppteckningen upprättades eller om boutredningsman träffat uppgörelse med samtliga borgenärer om betalning av skulderna.

När en månad har förflutit efter bouppteckning får borgenärerna kräva säkerhet för sådana skulder som inte har förfallit till betalning och som saknar tillräcklig säkerhet. Ställs ej säkerhet inom tre månader får dödsboet inte längre tillgodoräkna sig någon förfallotid.

Om det finns flera dödsbodelägare eller om den allmänna arvsfonden är ensam delägare får en skuld som inte förfaller till betalning inom sex månader sägas upp hos borgenären till betalning sex månader efter uppsägningen. Om borgenären har en panträtt på grund av inteckning som säkerhet för sin fordran och han inom tre månader efter uppsägningen meddelar att han vill hålla sig endast till säkerheten är han inte skyldig att ta emot betalning före förfallodagen.

Om en bodelning eller arvskifte sker innan den dödes och boets andra skulder har betalats eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård skall bodelningen eller arvskiftet gå tillbaka. Är skulderna inte större än att de kan betalas av den dödes tillgångar och den dödes andel av efterlevande makes tillgångar skall återgången begränsas till vad som behövs för att betala skulderna och kostnaderna för boets förvaltning. Vad som då har utgetts för mycket till delägarna skall av var och en betalas tillbaka i förhållande till vad det har fått för mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I övrigt skall bodelningen eller arvskiftet bestå. Om den egendom som skall lämnas tillbaka inte finns kvar skall ersättning utges motsvarande det värde som egendomen hade när återgången påkallades om det inte finns särskilda skäl mot det här. Uppkommer det en brist hos någon delägare skall övriga delägare täcka bristen med det som de fått vid bodelningen eller arvsskiftet. Det som behövs för att täcka bristen skall utges i förhållande till vad varje delägare har fått.

Egendom som har utgetts med villkor eller i enlighet med ändamålsbestämmelse skall lämnas tillbaka till boet om det behövs för att kunna betala den dödes skulder. Finns egendomen inte kvar skall ersättning motsvarande egendomens värde vid dagen för återkallelse återbetalas om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Den som är skyldig att återlämna egendom till dödsboet eller att ersätta egendomens värde skall utge ränta eller avkastning för egendomen. Han har dock själv rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för egendomen och kostnader som varit till nytta för egendomen om han handlat i god tro.

Källa: www.riksdagen.se, hämtat 27 maj 2008

 
 
Copyright 2007 @ Boekonomi.se